Den genetiska variationen benämnd
som thalassemi skyddar mot malaria som smittar 300-650 miljoner
människor varje år, og därmed har människor bärare av denna mutation i högre
grad än andra överlevt o kunnat föra sina gener vidare genom tiderna i de
områden på jorden där världens genom historien mest dödliga sjukdom residerar
Obalansen i den globina
kedjeproduktionen är karaktäristisk för thalassemiamutationen, man producererar
membranoxidationer genom hemikromer och andra molekyler, som genererar reaktiva
syreformationer
dessa reaktiva syrearter skadar
samt dödar malariaparasiter
genetisk briljans
längs malariadöds fält
överlevnads gunst
denna urhistoriska mutering som
finns som ett bälte över jorden från Marocko till Indien, samt något spridd ner
i Afrika o i mindre grad upp till Kina, är som frekventast hos folk från
Mellanöstern och det bedömes även som troligt att det är etniska kontakter från
Mellanöstern, via först fenicier, sedan judar samt araber, som fört muteringen
in till de europeiska delarna utav Medelhavsregionen, främst södra Italien, samt
Grekland, där den är som frekventast
Jihad, korståget
blodskampen i det inre
människan lever
men det finns en inbyggd spärr
som gör att mutationen inte kan dominera i samhället den lever i, utan bara
existera, samt ha fördelar i överlevning, för ty om två med samma mutation
förökar sig, d.v.s. genetisk inavel, så erfås thalassemi major, istället
för minor, og då kunne man nästintill hälsa hem – vi får bara sprida
oss, inte inom oss, utan utåtriktad kopulering
Guds utvalda folk
nä, naturlig selektion
antireligiös
då de ashkenaziska
judarna har sin härkomst från just Italien, är det heller ej att förundra, att
just dessa tillika ofta bär genen. De
som kom att tala jiddisch kom främst från norra Italien og flyttade
ungefärligen under 800-talet och framåt in i det område som de kallade Loter
som låg vid Rhen och Mosel ungefärligen emellan nuvarande städerna Köln och
Landau och kom där att bilda kärnan för det jiddischtalande ashkenaziskjudiska
grupperingen, ashkenaz är dessutom sedan medeltiden den hebreiska
beteckningen för Tyskland. Redan under 900-talet fanns ett judiskt språk som
kallades jiddisch-taytsh eller ivre-taytsh och som talades i
mindre samhällen vid Rhen och Mosel. Allt enligt en teori av Landau
לנדאו, eller Lando
Lex Lando
till Landaustad
Europa erövras
ursemitisk gen består
ja, så kom Landau till, enligt
vissa,
rabbinamnet hänsyftandes himmelsängen
pratum spirituale
Leimon,
neos paradeisos
~